för er.

maria, fredrik, gandhi och rasmus.

dagens uttalanden som får min uppfattning om världen att bli förbannad, rivande, förvånad, storslagen och fördjävlig.
en kvinna kommer ut ur butiken och kastar små vassa ögon på oss. åtta stycken aktivister och helt vanliga människor med plakat står vi utanför butiken. i tysthet. låter plakaten tala för sig.
- det är sjukt, det ni håller på med, väser hon, högt och ilsket. SJUKT är det! hon menar altså att det är sjukt att vi står utanför butiken peak performance. en butik som tidigare slutade använda päls på sina kläder men som nu åter igen börjat med detta onödiga och vansinnigt grymma. hon vill påstå att det som vi arbetar med, att vilja ge djuren sin rätt till liv, vår strävan att inget djur skall behöva offra sitt liv för att en fåfäng människa ska besmycka sig med någon annans päls/hud/liv. är det verkligen allt för skönheten?
vi står idag där för att manifestera att det inte är okej med detta utnyttjande. ledningen för peak performance har tidigare lovat att aldrig mer använda sig av päls och hade sedan syntetiskt päls i sitt sortiment. sedan svek de. nu väljer de att sätta ekonomisk vinning framför djurens liv. trots mängder av bra alternativ använder de sig av päls från djur, väl medvetna om det lidande som djuren utsätts för. IC company använder päls främst från rävar från farmer i finland. dessa rävar lever sina korta liv i små nätburar utan stimulans. när de är runt åtta månder gamla dödas de med elchocker. därefter flår farmaren dem och exporterar till sverige. i sverige är det sedan 2001 olagligt att farma rävar här.
det finns altså massor av alternativ men inga ursäkter!
så menar då denna kvinna att det vi gör är sjukt när hon just varit inne och handlat och bidragit till djurens lidande?
- ni kan aldrig rädda hela världen så lika bra att ni genast slutar! spottar hon ut och rusar iväg.


jag och nadia går runt och delar ut flygblad. en kvinnas uppmaning till mig är högst komisk;
- gå och skaffa dig ett riktigt jobb! lilla stackarns människa tänker jag. du är en sådan jag från min höga position en dag ska nita och mala i en kvarn. hur blir människor så bittra och framförallt, varför så provocerade över att vi försöker hjälpa de som själva inte kan göra sina röster hörda bland de som utnyttjar dem?
- freaks! det är vad ni är! säger en tredje kvinna till mig och nadia där vi går med frusna fingrar och försöker få människor att förstå.


jag blir ännu mer motiverad att fortsätta detta arbete och går tillbaka till gruppen som tappert står där, gandhi gläfser och exemplifierar hur vacker ett levande djur med päls är.


plötsligt kommer polisen. en hel buss med övervakare väller ut och ska kontrollera dessa terrorister som på gatan står. med dålig retorik försöker de behålla sin autkoritet. står stadigt, händerna runt bältet, vidrör snabbt sin batong, spänner ögonen, bröstar upp sig. försöker skrämma oss men inser att vi inte är särskilt räddhågsna och dessutom inte heller särskilt olagliga. vi forstätter, ställer oss tre meter ifrån butiken och blir så kvar någon timme till innan vi självmant vandrar hem.
jag och kärleken med den gemensamma glöden.